Amerikanska obligationer slår börsen

Den amerikanska dollarn har det här året varit en bra placering för svenska investerare. Har man hållit valutan på ett nollräntekonto har man fått en avkastning på drygt +9 % vilket bara är aningen sämre än svenska börsen.

Det finns dock ingen anledning att hålla dollar på nollräntekonto. En placerare som istället valt en investering som följt börsindexet S&P 500 har kunnat glädja sig åt en avkastning hittills i år omkring +28 %.

Idag uppmärksammar läsvärda New York Times att amerikanska obligationer i år slagit börsen med råge. Den som investerat i statsobligationer med 30 års löptid har från årsskiftet i svenska kronor räknat fått hela +39 % avkastning.

I min pensionsförsäkring från Alecta har jag både amerikanska aktier och obligationer, men jag har inte nämnvärt kunnat ta del av dollarförstärkningen eftersom förvaltaren valutakurssäkrar sina innehav. I min portfölj har jag däremot en del amerikanska aktier som gynnats.

Månadsrapport augusti

Foto av Dafne Cholet.

Augusti månad närmar sig slutet och det har blivit dags för min första månadsrapport. Jag tänker rapportera hur väl jag uppfyller mina spar- och hälsomål. Däremot gör jag ingen uppdatering av portföljen varje månad. Det får räcka med en gång i kvartalet – då minskar även slumpmässigheten.

Nysparandet uppgick till 36 000 kronor. Jag satte in 10 000 konor till Lysa och använde resterande 26 000 för att amortera av min skuld hos Avanza. Rensat för engångsintäkter (bl.a. traktamente) blev sparandet ca 18 000 kronor. Jag är tyvärr inte säker på att jag kan hålla den nivån framöver då jag har haft lägre kostnader än vanligt den här månaden.

Hälsomålen har gått rätt så bra. Jag har klarat att inte dricka alkohol dag före arbetsdag såvida jag inte är på representation/motsvarande, men med det sagt har det blivit mycket av den senare varan. Dessutom har jag nått upp till ca 10 km per vecka i löpning.

På försök har jag ökat metforminet till 850 mg per dag. Jag tar allt i en enda dos på morgonen. Än så länge har jag inte märkt någon skillnad.

Lysa

En av mina strategier för att nå målet om 10 miljoner kronor innan år 2030 är att spara 10 tkr per månad i fondroboten Lysa. Det kommer sannolikt utgöra knappt hälften av mitt nysparande. Så varför inte allt?

Nao Robot från Robocup 2016

Lysa är i mitt tycke en utmärkt tjänst som ger en bra spridning av tillgångarna till en rimlig förvaltningskostnad och dessutom automatiskt balanserar om innehaven till en vald fördelning mellan aktier och räntor. De enda svagheterna jag kan se i fördelningen är att räntedelen är kraftigt överviktad mot svenska kronan samt att exponering mot fastigheter och ädelmetaller saknas.

I skrivande stund exponeras sparandet mot nedan uppräknade finansiella instrument. Procentsatserna är ungefärliga och summerar därför ej till 100 %.

Aktier
Vanguard Europa 15 %
Vanguard Nordamerika15 %
Vanguard USA15 %
Vanguard Tillväxtmarknader10 %
Vanguard 4 300 småbolag10 %
iShares USA5 %
Vanguard Japan5 %
Vanguard Asian och Australien4 %
Öhman Sverige Marknad Hållbar20 %
Räntor
XACT obligationer17 %
Spiltan räntefond Sverige17 %
AMF räntefond lång17 %
Vanguard internationella obligationer 15 %
Öhman obligationsfond14 %
Öhman realräntefond10 %
Deutsche Bank globala högavkastande obligationer10 %

Det är viktigt att förstå att man som sparare inte äger dessa tillgångar trots att de visas i depåöversikten när man loggar in. Det man äger hos Lysa är andelar i tre fonder: Lysa Aktier och Lysa Räntor samt Lysa Sverige Aktier. Dessa äger i sin tur de värdepapper som visas. Man måste därmed som sparare lita på att Lysa klarar av att särskilja vilken sparare som äger vilka tillgångar och att fonderna förvaltas på ett korrekt sätt. Det finns visserligen ett investerarskydd men det täcker bara summor upp till 250 000 kr.

Ifall man som sparare istället hade ägt alla tillgångar själv skulle namnet på spararen sannolikt finnas hos vart och ett av de finansiella institut som ställt ut tillgångarna, oavsett om det är börshandlade fonder eller certifikat. Det skulle troligen göra det möjligt att återföra tillgångarna även om Lysa skulle få problem med att reda ut vem som äger vilka tillgångar.

Avgifterna man får betala på runt 0,4 % per år är konkurrenskraftiga men inte försumbara, särskilt om man tar hänsyn till den schablonskatt som även kommer att belasta sparandet. Jag hoppas att Lysa kan pressa avgifterna ytterligare framöver, gärna ned till mer överkomliga 0,2 %.

Med ovanstående sagt erbjuder Lysa ändå ett utmärkt sätt att spara och jag känner mig inte orolig över att placera 10 tkr per månad hos fondroboten.

Risken för amerikansk arvsskatt

File:Bobby Fischer grave.JPG
Bobby Fischers gravsten på Island.

Jag vill inte dö och gör vad jag kan för att undvika ett sådant olyckligt utfall, men skulle det ändå ske vill jag helst undvika att mina surt intjänade pengar som redan skattats i flera varv decimeras ytterligare i arvsskatt, särskilt om pengarna går till ett land jag inte har någon direkt koppling till. Ändå är det här precis vad som kan hända om man som sparare inte är försiktig.

Sedan 2008 har Sverige inte längre ett arvs- och gåvoskatteavtal med USA. Det innebär att man som svensk medborgare blir skyldig att betala 35 % arvsskatt på den del av eventuella amerikanska tillgångar som överstiger 60 000 USD. Det räcker att surfa runt lite på bloggarna som jag länkar till i högerspalten för att hitta exempel på personer i riskzonen, inklusive mig själv. Jag håller dock merparten av mina amerikanska tillgångar i kapitalförsäkring och bör därför kunna klara mig undan arvsskatten.

Guldreserven

Som trogna läsare vet har jag guld- och silvermynt som en krisreserv för ett hypotetiskt katastrofscenario där alla andra betalningsmöjligheter är uttömda. Det är bara en liten reserv men jag tänkte ändå att det kan vara intressant att undersöka hur mycket den är värd.

  Amerikanska ”Gold Eagle”.

Jag har 14 guldmynt och 125 silvermynt om 1 uns vardera. Med dagens marknadspriser hamnar värdet på guldmynten någonstans runt 14×14 600 = 204 000 kr och på silvermynten kring 125*165 = 20 625 kr. Jag har fått en värdeökning på guldmynten medan silvermynten tappat kraftigt i värde sedan jag köpte dem år 2011. Totala värdet är alltså ca 225 000 kr.

Tills vidare ligger mynten och samlar damm i bankfacket. Förhoppningsvis behöver de aldrig användas i det syfte jag köpte dem.

Tillbaka

Efter en tjänsteresa utomlands är jag nu tillbaka i Sverige. Det blev ett tidigt morgonflyg och inte många timmarnas sömn. Jag passade på att äta gratis frukost i loungen innan avfärd vilket sparade en liten slant.

Hemma i Sverige kunde jag inte låta bli rom och grekisk metaxa för att fira hemkomsten. Jag har även surfat runt lite bland bloggrannarna och fastnade för Herr Kronas fem tips för ett grymt sparande.

Volvo 244. Av Rudolf Stricker – Eget arbete, CC BY-SA 3.0. Från Wikimedia Commons.

Att ha bil är dyrt och kan man klara sig utan är det nog allra bäst. Måste man ändå ha en bil verkar Herr Kronas tips om en billig bil som man servar själv ekonomiskt vettigt. Jag kör dock själv en relativt ny bil i halvmiljonklassen så jag får nog underkänt på den här punkten. Att familjen har en andra bil, även den relativt ny, hjälper väl knappast till i sammanhanget. Inte heller servar vi själva, men som uppsida åker vi förhoppningsvis säkrare än vi skulle ha varit i en äldre bil som inte är värd mer än 15-20 tkr

Men skam den som ger sig. År 2030, till vilket jag hoppas kunna spara ihop 10 miljoner kronor, lär våra bilar inte vara mycket värda. Något försök att serva bilarna själva lär det dock inte bli, om det nu ens är möjligt på en modern bil.

Läs gärna spartipsen på länken ovan om du inte gjort det ännu!

Biotechbolagen

Ungefär 12 % av min portfölj, eller drygt 230 tkr, är investerat i biotechbolag. I en bloggosfär där utdelningsstrategier dominerar kan det tyckas underligt att jag investerar i bolag som inte lämnar utdelning och troligen misslyckas.

Myoglobin.png
Strukturen hos myoglobin – ett muskelprotein som binder syre och järn.

Jag började intressera mig för biotechbolag efter att jag läst Jim Mellons och Al Chalabis bok Juvenescence. Boken argumenterar för att vi står i början av en revolution där det kroppsliga förfall vi kallar åldrande med växande framgång kommer att behandlas. Den potentiella kundgruppen är alla äldre människor på jorden. Bland dessa finns det många med hög köpkraft och marknaden för behandlingarna skulle kunna bli den enskilt största någonsin.

Jag hoppas att författarna har rätt men oavsett vilket är jag övertygad om att biotech kommer att växa kraftiga framöver till följd av de nya metoder och tekniker som utvecklas. Borta är snart tiden där man i en tidsödande process provade substans efter substans i hopp om att hitta ett nytt läkemedel. Bättre att behandlingar utvecklas utifrån en förståelse för sjukdomsförloppet.

Mina investeringar i biotechbolag kan i någon mening liknas med ett hagelskott. Jag som bas utgått från bolag som rekommenderas i Mellons och Chalabis bok samt kompletterat dessa med andra bolag jag själv tycker verkar intressanta. Eftersom huvuddelen av bolagen kommer att misslyckas och de flesta inte ger någon utdelning har jag valt att hålla dem i vanlig aktiedepå. Innan årsskiftet kommer jag att sälja förlorarna och använda likviden för att öka befintliga innehav eller köpa på mig nytt.

Jim Mellon har startat ett eget investmentbolag med samma namn som boken. Bland investeringarna återfinns många intressanta private equity företag i uppstartsfasen. Med lite tur kommer bolaget, Juvenescence Ltd, snart att börsintroduceras. Om så sker räknar jag med att köpa in mig.